LOGISTIKLÄGEN Sjöfarten är det viktigaste transportslaget globalt och när hamnens betydelse som knutpunkt för transportslag ökar blir dess betydelse för miljön viktigare.
*Please read this note above before you proceed the text below. Takar!
Fakta
Världens största containerfartyg, CSCL Globe, är 400 meter långt och 60 meter brett. Det är högt som ett tiovåningshus och kan ta en last på upp till 19 100 containrar.
Varje år anlöper 86 000 fartyg svenska hamnar och fraktar närmare 180 miljoner ton gods till och från landet. Av världshandeln transporteras ungefär 90 procent av volymen till sjöss. Fartygens fördel mot andra transportslag är effektiviteten då de kan frakta stora mängder last för det bränsle som de förbrukar.
Till sjöss fraktas främst varor med lågt värde i relation till sin stora volym som råolja, spannmål och råvaror. Förädlade varor fraktas i lastcontainrar. Containern gör det lättare att beräkna färdens bränsleförbrukning och med dem är det lätt att lasta om från fartyg till tåg eller lastbil.
Effektiviteten hos fartygslasterna gör att det kan kosta lika mycket att transportera en vara genom Sverige på lastbil som att frakta den sjövägen från Kina. Containerfartygen byggs därför allt större.
Kraven på hamnarnas kapacitet har ökat och godsvolymerna förväntas öka med 50 procent i EU fram till år 2030. Det ökar hamnarnas miljöpåverkan och drar in mycket trafik och trängsel i städerna och det är fortfarande mycket kostsamt att flytta dem bort från städerna. Antalet fartygsolyckor har minskat på senare år men när de inträffar så blir kostnaden hög då fartygen är så stora. Då det inte är alla hamnar som rymmer så stora fartyg, koncentreras riskerna till de stora hamnar som har tillräcklig kapacitet.
Vi är inte en hamn, vi är Skandinaviens största godsnav.
Göteborgs hamn tar emot 11 000 fartyg om året, 60 procent av containertrafiken till sjöss och 30 procent av Sveriges export löper ut från därifrån. Göteborg är unikt genom att hälften av allt gods flyttas från hamnen på tåg, trots Sveriges ansträngda järnvägsnät.
Edvard Molitor
– Vi är inte en hamn, vi är Skandinaviens största godsnav, säger Edvard Molitor som är miljöchef för Göteborgs hamn. Då behövs en helhetssyn för flera transportformer för att möta kraven från myndigheterna och samhället. En lösning är att inte köra fartygets hjälpmotorer och istället koppla upp sig till fjärrvärmen när det ligger vid kaj. Det minskar på avgaserna och bullret.
Fartyg som får en hög poäng på miljöindexet Environmental Ship Index eller är klassificerade enligt Clean Shipping Index får 10 procents rabatt på hamnavgiften i Göteborgs hamn. Fartyg som drivs med flytande naturgas (LNG) får 30 procents rabatt. Hamnkostnader och avgifter kan stå för mellan 40 till 60 procent av de totala kostnaderna i logistikkedjan.
– Naturvårdsverkets fokus ligger nu på buller, framöver blir FNs barlastvattenkonvention viktigare, berättar Molitor.
Konventionen handlar om att djur- och växtarter som inte hör hemma i Östersjön, som zebramusslor, kan följa med i fartygens barlastvatten och släpps ut när tankarna töms. Kemikalier används ofta för att rengöra tankarna, men det är bättre att använda UV-ljus och att studera på förhand vilka hamnar som är biokompatibla längs fartygsrutterna.
Den första januari trädde EU:s svaveldirektiv i kraft om vilken svavelhalt bränslen får innehålla. Det beräknas göra det upp till 70 procent dyrare att köra fartygen på diesel. Investeringar behövs i miljöteknik och bättre rutiner.
Linda Styhre är forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och arbetar med bl.a. sjötransporter och energieffektiv sjöfart.
– Få svenska företag betalar extra för miljöeffektiva transporter. Transportkostnaderna är i många företag låga jämfört med produktionskostnaderna. Hon ser att företagen förväntar sig att politikerna skärper miljökraven, men att nya lagar och regler bör vara tydliga, rättvisa, långsiktiga och gemensamma inom EU, då de flesta svenska företag har internationella transporter. Biobränsle skulle vara ett bra alternativ för att minska utsläppen från sjöfarten, säger Styhre, men ser inte att det finns resurser till ett stort skifte i dag eller de närmaste åren.
Hamnen är den sammankopplade länken mellan sjötransporter och landtransporter, så rationaliseringen och effektiviseringen kommer att fortsätta. Då blir även miljöfrågorna ett konkurrensmedel mellan hamnarna.
