Swedish Recordings

Jeffery John "Jeff" Hanneman, född 31 januari 1964 i Oakland, Kalifornien, USA, är en amerikansk musiker, känd som gitarrist och originalmedlem i thrash metal-bandet Slayer. Under sina uppväxtår i Los Angeles influerades Hanneman av punken vilket var en starkt bidragande orsak till Slayers snabba och aggressiva sound. Han har skrivit flertalet av Slayers mästerverk såsom "Angel of Death", "Raining Blood", "War Ensemble" och "Seasons in the Abyss". Hanneman har sin egen signaturgitarr, "The ESP Jeff Hanneman signature model".

Battle Kid: Fortress Of Peril är ett Homebrew tvådimensionellt Plattformsspel till Nintendo Entertainment System utvecklat av Sivak Games. Till skillnad från andra hemmagjorda moderna spel till NES går Battle Kid att köpa på en fysiskt kassett. Spelet har inte släppt som nedladdningsbar version till t.ex wii-ware eller PC trots en viss efterfrågan. Detta beror enligt utvecklaren på det kontrakt som finns mellan Sivak Games och utgivaren Retrozone.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Battle_Kid:_Fortress_of_Peril

God Jul!

- Han: — Har vi bröd hemma?
- Hon: — Nej, det har vi inte. Vi har knappast någon mat kvar i huset.
- Han: — Vi måste storhandla. Kom så åker vi till snabbköpet med detsamma.
- Hon: — Mjölk skall vi ha, och så bröd, ris, makaroner, ägg och kött. Oxfilén är jättedyr. Skall jag ta fläskkotletter i stället? Eller köttfärs?
- Han: — Titta här! Det här kalvköttet är ganska billigt.
- Hon: — Bra, det tar vi. Grönsaker köper jag gärna djupfrysta. Vad finns det? Spenat, ärter, morötter, majs, blomkål, brysselkål, haricots verts...
- Han: — Ta också litet glass i frysdisken.
- Hon: — Glömmer vi inte något? Jo, smör och margarin. Olja behöver vi inte för tillfället.
- Han: — Med litet grädde och ett hekto champinjoner kan vi laga en god sås till kalvköttet.
- Hon: — Gärna för mig, men du lagar den själv.
- Han: — Okej då. Kvinnor nu för tiden är omöjliga.
- Hon: — Inte alls. Vid spisen är du en äkta konstnär, älskling! Där får du uttrycka ditt rätta jag.
- Han: — Tack för komplimangen!

— Krig, olyckor, ännu mer skatt, dåligt väder... bara dystra nyheter på Aktuellt.
— Vi kan titta på TV-två i stället.
— Vad är det för program där?
— En TV-serie i många avsnitt, « farliga förbindelser ».
— Vad handlar den om?
— Om Eriksson, Persson och deras hustrur. Eriksson äslar inte sin fru utan hans fru.
— Du menar Perssons hustru?
— Just precis.
— Vad säger Persson om det? Älskar han sin egen fru — eller kanske hans? Jag menar Erikssons...
— Inte alls. Han bryr sig bara om sin bil.
— Så odramatiskt!
— Vänta! Fru Persson har en älskare. Eriksson vet allt om hennes älskare. Med hjälp av en privatdetektiv...
— Stopp! Vilken soppa. Jag vill inte titta på en sådan tvålopera.
— Just det. Vi nöjer oss med Aktuellt i TV-ett.
*****
— Doktorn: — Ni är överansträngd, herr Berglund. Ni måste vila er. Inget intellektuellt arbete.
— Patienten: — Men doktorn, jag håller på att skriva en TV-serie.
— Doktorn: — Det kan ni lugnt fortsätta med.

Måndag: Det är dags igen! En hel skoldag med matte, svenska och musik på förmiddagen, fysik och gymnastik på eftermiddagen.
Tisdag: Min lillebror fyller år i morgon. Jag vill ge honom en present, men vad? I dag är det inte kul i skolan. Historieläraren är hopplöst tråkig.
Onsdag: I kväll skall jag ge tecknade serier åt min bror. Jag måste prata med Margareta. Jag ringer till henne i morgon bitti.
Torsdag: Margareta och en annan tjej kommer hem till mig i kväll. Jag skall bjuda dem på te. Jag tänker också baka några kakor åt dem.
Fredag: Nu är saken klar. Margareta, hennes kompis och jag skall tillbringa vår semester i Finland. Deras föräldrar har ingenting emot det. Inte mina heller.
Lördag: Härligt! I dag är jag ledig. Jag kan lata mig från morgonen till kvällen.
Söndag: Jag måste plugga hela dagen. Jag har ju prov i övermorgon. Skollivet är hårt! Jag förstår mig inte på Björn. Hans största nöje är att läsa. Hans föräldrar är förstås mycket nöjda. Men det är något fel på honom, tycker jag.

- Bertil: — Trelleborg! Nu är vi framme i Sverige. Vi går ner till bilen.
- Franz: — Om ett par minuter lämnar vi färjan.
- B.: — Ja, nu kör vi iland. Vi måste först gå igenom pass- och tullkontroll.
- En polis: — Kan jag få se era pass?
- B.: — Här är mitt pass, varsågod.
- F.: — Jag har bara ID-kort. Jag är tysk medborgare.
- Polisen: — Det går bra, men ni får stanna max tre månader som turist.
- En tulltjänsteman: — Har ni något att deklarera? Sprit? Tobaksvaror?
- B.: — Vi har en liter sprit, en liter vin och en limpa cigarretter per person.
- Tulltjänstemannen: — Vems är den här röda väskan? Får jag titta i den?
- F.: — Den är min, jag öppnar den.
- Tulltjänstemannen: — En whisky, en flaska portvin, tio paket cigarretter. Inget att förtulla alltså. Ta den grön filen höger.
- B.: — Nu är det över ! Vi tömmer våra fickor och röker var sin härlig cigarr.

- Nå, John, hur känns det efter ett par veckor i Sverige?
- Jo tack, det är kul. Jag lär mig en hel del varje dag.
- Du börjar se hur språket fungerar?
- Jodå. Jag kan redan bilda små meningar.
- Vill du berätta litet om din värdfamilj på svenska?
- Så gärna. Jag kan till exempel säga: « fru Olsson är faktiskt inte en man utan en kvinna ». Inte dåligt, va?
- Alldeles utmärkt. Och herr Olsson, vad gör han?
- Han gör vad fru Olsson bestämmer. Skämt åsido, han är ingenjör på Volvo.
- Är fröken Olsson också ingenjör?
- Nej, hon är sjuksköterska... och hon är jättesöt!
- Är du litet förälskad i den unga damen?
- Nja. Hon ser bra ut i alla fall. En typisk svenska med blont hår och vackra blå ögon.
- Akta dig! Är du inte kär blir du det snart.

- Varsågoda, maten är klar!
- Ett riktigt svenskt smörgåsbord, ser jag.
- Här finns, sill, ägg, smör, bröd, ost, Janssons frestelse, omelett, köttbullar och potatis.
- Ja, det ser läckert ut.
- Jag vill ta litet av varje.
- Ja, men ta det lugnt. Du kan börja med fisk och sedan fortsätta med kött.
- Hur lagar man sill?
- Man lägger fisken i ättika med lök, litet socker och kryddor.
- Det låter hemskt...
- ...men smakar gott! Till sillen vill jag gärna ha en liten snaps.
- Själv föredrar jag öl. Skål!
*****
- Läraren: — Bengt, kan du säga mig varför sillen är salt?
- Bengt: — För att den lever i saltvatten?
- L.: — Ja, men min fru badar varje sommar i havet, och hon blir inte salt för det.
- Bengt (förvånnad): — Brukar magistern smaka på sin fru?

Lund 1985-09-02
Till familjen Arvidsson
Storgatan 5
452 00 Strömstad
Kära föräldrar!
Jag trivs utmärkt i mitt studentrum här i Lund. Rummet är inte stort, men det är trevligt. Bredvid mig står en bokhylla. I bokhyllan finns mina kursböcker och även några detektivromaner. På mitt bord ligger en vit duk. På duken står en vas med blommor i. Några tavlor hängen på väggen. Väggarna är gula, ljusgula. Vid min säng ligger en mjuk matta. Klockradion har jag på en liten hylla. Kök, TV-rum och telefon är gemensamma. Jag delar dem med nio andra studenter. Vi bor på samma våning och har gemensam korridor. Mina närmaste grannar heter Lars och Lena. Pojken läser juridik och flickan sociologi. Vi träffas ofta på kvällarna i TV-rummet. Ibland dricker vi kaffe eller te tillsammans. Genom fönstret ser jag den gröna parken. Den är mycket vacker.

Ha det så bra!

Puss och kram från Monika